Tistelblomma

Det finns ett rum
mellan det som hände
och det som kallas minne.

där står tiden lutad mot en vägg
utan att kasta skuggor

någon har lämnat ett glas på bordet.
har glömt
vad törst betyder.

alla ord
som aldrig blev sagda
och därför fortsatte växa

någonstans under huden,
små mörka frön
utan årstid.

ibland vaknar jag
och världen är redan på väg bort.

Det är kanske så vi dör bort

inte genom döden,
utan genom tusen små förskjutningar
mellan handen
och det den försöker hålla kvar.

Ändå

någonstans i det sönderfallande
finns något

inte sorg.

bara ett öppet fönster
i ett hus som inte längre finns.

Lise Larsen, 2010

Presentation: Jag heter Lise Larsen och bor i Köpenhamn. Jag har bott femton år i Skåne. Älskar att skriva och studera grodor, framför allt Atelopus seminiferus.