i gräset daggspår mellan stenstoder
ingen mer tvekan grön massa
viker sig av osynligt kött
klockor ringer ropar på de
tomma gårdarna att det är dags att komma in
kom in

heterosexuella hästar i vita skjortor
inte sedda sedan inbördeskriget
skyn i baktakt
socker ur skedar
stenstoderna rör sig runt i semicirklar
sakta runt ön
ingen mer tvekan
elektriciteten i instrumenten, basgångens ton
rör sig mot slutet?

Presentation: Jag heter Lise Larsen och bor i Köpenhamn. Jag har bott femton år i Skåne. Älskar att skriva och studera grodor, framför allt Atelopus seminiferus.

Årstid efter årstid lever jag
tills syret
fräter mitt trötta kranium och
fimbulvintern gör människorna oroliga.

Till sist brister
koronallinjen.
Magnetosheathen
imploderar mot köttet hos
människor och gudar.

Vad orsakade detta öde?
Ett ödesdigert hedersbrott.
Jag uthärdar alligatorslag medan jag

hämnas död med död och
tömmer min bägare.
Geomagnetiska stormar blåser
genom matarhornet,
gudar råder över
det snöiga mörkret.

Inga stjärnor längre medan
naken hud går till
högstbjudande.

Döda män rider,
skämtar hon,
vid den halvtomma hangaren.
Ett blått kadaver i en röd kropp,
jag äter dig medan tiden finns.

Fördröjning.
Solvindar passerar mellan
långa led av män före
bogchocken.

Jag känner inget när mina lemmar böjs och
Mjölner formar berusade vektorer i nattluften.

Av Ande Enochsson. Min blogg: https://thefaun.blogspot.com/

Skrivet november 2009.

Fjädrande Jack
botulism igen när Spoonful blottar fettvävnad för mannen
han ska visa den jäveln myoglobin drypande dödlig infektion mörk mjölksyra.
endotoxin-frysskadade Jack rullar ihop till en sfär medan snö faller på läder och höfternas nakna hud roterar
ja, den trånga, strålande stadsbilden andas hetsigt isande luft
kosmologisk rödförskjutning dröjer kvar en kort stund
blott damm väntar
ingen idé att sparka mot mitten för härskande apastron.

Ande Enochsson. Min blogg: Faun

Alla vackra

ögonblick

sparade,

kommer en dag

att regna bort

som av tårar fallna,

regndroppar dystra.

Bildandes pölar

djupa som sjöar.

Kanske går vi

vilse då.

Tumlar runt

under vattenytan

i mörkret,

det kylslagna.

Den ska

bära oss då,

vinden

den starka.

©️Monica Marken

Om mig

Mitt namn är Monica Marken, jag har en dotter och en son och bor i Östersund. Min stora passion i livet är att skriva. Jag skriver allra helst dikter, noveller och sagor. Jag är mycket förtjust i att vistas i naturen och jag skriver allra helst under bar himmel.

Jag har skrivit diktsamlingen ”Orden är luften jag andas”, vilken är min hyllning till naturen. Jag är också publicerad i novellantologier, poesiantologier samt med dikter i DN.

Jag är utbildad socionom, med inriktning till kurator samt filosofie magister i socialt arbete.

Som ett vilddjur, en demon

fångad under skinn

förstärkt, befäst armerat

av många års träning

för att passa in

i den smala formen

kvinnan

Under huden, så nära ytan det går

sjuder den, vibrerar det

av ord som aldrig sägs

hopbitna käkar

vilja men ändå inte

skrika högt om det som skaver

orättvisan

Biter den river, klöser flikar av kött

tränger sig ut genom porer

Muskler som värker

Öronsus dimsyn

Hotar det snäva, den tighta ytan

märgen som sväller och spränger

vulkanen

Sväljer och sväljer hårt, pressar in och pressar ner, håller igen och håller tillbaka, bör inte får inte          kan inte

Vad skulle hända, vem skulle se, vad skulle tyckas tänkas sägas          tigas 

Vem skulle jag bli, vad skulle jag bli, vad har jag då kvar          vad vore jag då

Vad vore jag då?

Så jag samlar ihop kjolarna, ansiktsdrag

leendet som först

inte riktigt sitter rätt, hamnar snett

läppglanset på fingrar som 

trycker det på plats

stryker genom håret, slätar ut

henne

Och djuret i kedjor igen

fängslat i djupförvar, morrar dovt

sorgen i gulögonens blanka

växer och svämmar

för varje återhållen suck

allt som vill ut

som behöver ut

stramar, spänner och

ärrar


Hannah Moberg

Publicerades ursprungligen i tidskriften Idé, nr 9, 2026

Om mig

Skriver från mitt hem utanför Växjö, i mina texter skildrar jag gärna samhällsstrukturer och mellanmänskligt samspel. I grunden är jag socionom och Marte Meo-terapeut med arbetsbakgrund inom socialtjänstens öppenvård.